Amerikaneren Toni Morrison har vunnet både Pulitzer- og Nobelpris for sine bøker, og Jazz som kom ut i 1992 havnet på den gjeve listen over de 1001 bøkene du må lese før du dør. Jeg har lest en bok av Morrison tidligere, en essaysamling som heter De andre. Jeg valgte å lese Jazz, selv om jeg ikke hadde lest første bok i trilogien Elskede. Bok nummer tre heter Paradis, hvis du lurte på det, og bøkene henger bare sammen i tematikk, ikke handling.
Det fargete ekteparet Joe og Violet Trace flytter fra landsbygda i Virginia for å skape en ny tilværelse i Harlem, New York. Men ekteskapet har gått i stå, de snakker ikke sammen lenger, og Joe får etter hvert et hemmelig forhold til den unge jenta Dorcas. Da hun går fra ham, skyter han henne. Gradvis blir det som er skjedd, belyst gjennom møter med fortiden. Trådene fører oss bakover og sørover og følger mønstrene og sammenhengene i Joes, Violets og mange andres liv, fram til et nytt utgangspunkt i nåtiden.
For en herlig historie! Den blir fortalt fra alle kanter, fortid og nåtid. Handlingen som skildret over her, er bare en tynn tråd leseren har å holde seg fast i, for denne historien favner bredt.
Karakterene trer tydelig frem, ikke alle på en gang, men en etter en, i kjølvannet av en skildrende historie, som tar oss med tilbake i tid. Samtidig hører vi om de svartes levekår i Byen på 1920-tallet, hvordan alle søker tilhørighet og, til tross for utfordringer og forskjellsbehandling, er glad for å være der de er.
Jeg har sett henne gå forbi en kafè eller et vindu idet en eller annen strofe - Hit me but dont quit me - kom drivende ut, sett henne gripe med en hånd etter det trygge redningstauet som ble kastet til henne i Fifth Avenue for åtte år siden, og knytte den andre i kåpelomma. Jeg vet ikke hvordan hun klarte det - å holde balansen med to forskjellige håndbevegelser.
Toni Morrison skriver frem en side av afro-amerikansk kultur og historie, som gjerne ikke kommer frem i andre romaner. Til tross for at vi er i 1920-årene, har menneskene dekket sine basale behov, så det er ingen skildringer av sult og nød. De lever av sine småjobber og har tid og ønske om å omgås de rundt seg, tilsynelatende et godt liv, hadde det bare ikke vært for alle følelsene som skal tolkes, og leves ut.
Romanen er på 229 tettpakkede sider, handlingen er lett å følge, og skildringene er interessante. Selv kunne jeg ønske vi holdt oss i nåtid, hos Joe og Violet, for den delen av historien var mye mer interessant enn da vi hørte om generasjonen før.
Godt nyttår til alle dere elskere av smakebiter, håper 2021 byr på mange godbiter. Hilsen fra Bergen i strålende sol, for en start på året vi har hatt ☺
Toni Morrison är en av få nutida Nobelpristagare som jag faktiskt är nyfiken på.
SvarSlettJeg leste henne som en av får kvinnelige mottakere av prisen, en dame verdt å bli kjent med :)
SlettToni Morrison läste jag för många år sedan och gillade. En av böckerna som jag läst (och boken står i hyllan) är Jazz. Nu blev jag lite sugen på att läsa något av henne igen.
SvarSlettFlott bokhylle du har, kanskje du vil lese resten av trilogien også? Ha en fin søndag :)
SlettJeg har ikke lest Toni Morrison, men jeg ser at jeg har veldig mange bøker av henne på skal-lese-listen, så hun er absolutt en forfatter jeg har tenkt å gjøre meg kjent med. Boken du har lest nå hørtes veldig interessant ut, så jeg tror kanskje jeg må legge den også til :-)
SvarSlettGodt nytt år, og ha en riktig fin søndag!
Hun er en spennende forfatter, som tør å skildre forhold blant menneskene som kanskje landet hennes ikke er så stolt av. Gøy at du lot deg friste av omtalen.
SlettJeg har nettopp kommet hjem fra 3 timers tur på byfjellene, der var det galamatias med folk, regne fuglefjellet :)
God søndag til deg også!
Jeg har lest God help the child og The bluest eye av Morrison. Av en eller årsak klarer jeg ikke helt å bli fortrolig med bøkene hennes. Derfor har jeg ikke lest verken Elskede eller Jazz som står på lista. Jeg leste meg veldig "lei" sørstatene for riktig så mange år siden, og jeg klarer ikke helt komme igang igjen. Nå virket faktisk Jazz som ei bok jeg kunne like, så jeg skal ikke helt utelukke at jeg leser flere bøker fra Morrison. Enn så lenge holder det med bokomtalen din, men jeg noterer meg hopp i tid og bare historien som en rød tråd. Det er fortellingsteknikker som kan få meg gjennom bøker jeg egentlig ikke er såå keen på i utgangspunktet.
SvarSlettDu er godt i gang med klassikerne ser jeg. De kommer på rekke og rad :-)
Så lenge det ikke er nyheter som presser seg fremst i køen, så kjører jeg på med klassikere :)
SlettSpennende å høre at du liker denne skrivemåten, også kan du jo merke deg at det ikke handler om sørstatene i denne boken, vi befinner oss i New York, og hun vektlegger ikke etnisiteten til karakterene.
har läst ett par titlar, men vi är inte riktigt kompatibla, Toni Morrison och jag. tack för smkebiten!
SvarSlettToni Morrison har jag ännu inte läst något av, men tänkt tanken. Tack för smakbiten, just den titeln kände jag inte till.
SvarSlettToni Morrison står på läslistan, någon gång ska det bli av...tack för smakbiten och god fortsättning.
SvarSlettJag har läst några böcker av Morrison, även denna som jag gav 3/5 i betyg. Bäst har jag tyckt om Home som fick 4/5, jag tycker hon är ojämn, eller så är jag ojämn för jag tycker en del böcker inte alls tilltalar mig. Tack för smakbit, god fortsättning på nya året
SvarSlettTakk Paula, nå kan jeg hente Hjem på biblioteket :)
SlettGodt nyttår!
Jag har läst En välsignelse av henne. Den här blir jag nyfiken på. Tack för smakbiten!
SvarSlettDen läste jag när jag gick på högstadiet eller gymnasiet. Tack för smakbiten!
SvarSlett